Läscoaching!

Ny tjänst från 1 mars 2020 i Göteborg

Har du länge önskat att läsa mer utan att lyckas? Vet du också att läsning är bra mot negativ stress, förbättrar din sömn, fördröjer ditt kognitiva åldrande, är mentalt stimulerande, gör dig mer empatisk, tränar minnet, ger dig mer kunskap och berikar din fantasi? Från och med 1 mars 2020 kan du boka en läscoach som hjälper att odla en bra läsvana.

Photo by Sincerely Media on Unsplash

Under hösten 2019 har Kraft Kulturproduktion arbetat fram en läscoach-tjänst. De tio testpersonerna hade olika skäl till att vara med. Någon hade aldrig varit läsare. En annan hade precis fått tillbaka förmågan att läsa efter en längre tids utmattning. En tredje hade svårt att hitta bra böcker. Läscoach är Karin Eggert Kraft som har jobbat tjugo år på bibliotek där, hon bland annat hjälpt besökare att hitta böcker de gillar.

Vad är målet med läscoaching?

– Att odla en bra läsvana.

Vad innebär läscoaching?

  • 5 läscoach samtal
  • Vi samtalar för att hitta dina unika utgångspunkter
  • Vi sätter upp mål för din läsning
  • Du får hjälp att hitta böcker som du gillar
  • Boksamtal om böcker du läst
  • Kunskap om hur vi får till bra vanor
  • Pepp och uppföljning av mål

Pris: 5 läscoach samtal var femte vecka 4200 kronor.

För information och för att boka läscoaching: . Mejla info@kraftkulturproduktion.se

Normpsykologen Lina Bodestad testade läscoaching. Läs vad hon tyckte här

Hur har tjänsten arbetats fram?

Under hösten 2019 har Kraft Kulturproduktion arbetat fram en läscoach-tjänst. De tio testpersonerna hade olika skäl till att vara med. Någon hade aldrig varit läsare. En annan hade precis fått tillbaka förmågan att läsa efter en längre tids utmattning. En tredje hade svårt att hitta bra böcker. Läscoach är Karin Eggert Kraft som har jobbat tjugo år på bibliotek där, hon bland annat hjälpt besökare att hitta böcker de gillar.

Att vara eller inte vara professionell..

FUn
.Foto Thougt Catalog on Unsplash

När jag jobbar är jag en bättre version av mig själv. Den är inte falsk, men den håller inte ända hem. Det händer att det professionella rollen gör hemmajaget alldeles utmattad, sur och tvär. Egentligen tycker jag att den där lösningsfokuserade och lättsamma personligheten jag är på jobbet borde inspirera och pigga upp även min fritid. Varför blir det inte alltid så och vart går egentligen gränserna för vår proffessionalitet?

När jag var diskare lärde jag mig allt jag kan om proffesionalitet

Under gymnasiet arbetade jag som diskare på en vägkrog. Allt jag lärt mig om proffessionalitet lärde jag mig där. Ibland var gästerna mest bakfulla som träffades över en kaffe för att diskutera gårdagens fest. Då plockade jag stillsamt kaffekoppar och tjuvlyssnade. Andra gånger dök det upp tre busslaster. Då fick jag ligga i för att hinna tömma borden och säkra att det fanns rent porslin. Det gick nästan inte, men det gick. Mitt knep för att stå ut var att aldrig visa kunderna hur jobbigt jag tyckte det var. Jag förstod att om jag visade mig sur så skulle jag få negativ respons. För det var pressat även för kunderna. Om jag däremot frammanade en positiv attityd kunde jag få det roligt. Vissa roliga konversationer från de där stressiga passen minns jag fortfarande. När jag kom hem däremot fanns inte något annat än skrik och bråk i mig, men det är en annan del berättelsen om mig.

”Eftersom jag inte är tonåring längre gick jag inte hem och skrek och bråkade, men något liknande”

I våras hade jag en personlig kris. Eftersom jag jobbar extra som timvikarie var det extra knivigt. Om man har ett fast jobb finns det oftast förståelse för att en har sämre perioder. Kanske fanns det utrymmet även för mig, men jag vågade inte chansa. Inför varje arbetspass förberedde jag mig noggrant. Mycket av min fritid gick till till vila, läsa och träna. När jag kom till jobbet var jag ofta målinriktad, pigg och hade något roligt att berätta om exempelvis en bok jag läst. Jag fick ofta höra att jag var glad. Det kändes lite konstigt, för egentligen var jag någon annan, men det lyfte mig. Fast det räckte inte heller inte ända hem. Eftersom jag inte är tonåring längre gick jag inte hem och skrek och bråkade, men något liknande.

”Så kom jag till en psykolog och tog upp problemet. Hen sa till mig ungefär. —Tänk om du kunde vara lite snällare hemma och lite argare på jobbet, vara snäll mot de som betyder något. Jag tänkte att hen snackade skit”

Så kom jag till en psykolog och tog upp problemet. Hen sa till mig ungefär ”tänk om du kunde vara lite snällare hemma och lite argare på jobbet, vara snäll mot de som betyder något” Jag tänkte att hen snackade skit. Vad skulle hända om psykologen gjorde så själv? Om hen blev arg på mig istället för att neutralt lyssna? Vem skulle ge timvik till en sur och arg vikarie? Sina dåliga sidor gör en väl bäst i att visa för dem som en är trygg med, som känner en, som umgås med mig utan att få betalt?

Mina barn har inte valt mig

Haken i detta resonemang är förstås mina barn. De har inte valt mig. Maktrelationen mellan oss är ojämlik. De är beroende av mig för sin överlevnad. Hur jag beter mig mot mina barn kommer att forma dem. Om jag inte visar mina gränser för dem så kan de inte lära sig förstå sina egna gränser. Fast om jag är arg på dem för att jag är trött på grund av att jag gått över mina gränser i ett annat sammanhang blir det ändå gränslöst.

Häromdagen när jag arbetade i ett projekt med en annan egenföretagare kom frågan upp igen. Hon sa till mig att jag var väldigt professionell och lätt att samarbeta med, men påpekade lite oroligt att det viktigt att få utrymme även för mindre professionella sidor.

Jag har inget fullständigt svar på hur en får ihop livet så att inte den ena delen av tillvaron ta näring från den andra. Men mitt svar till kollegan ovan var att när jag läser kan jag leva ut, för jag kan aldrig skada en skriven romanfigur. .

”Samtidigt inser jag att det är helt stört att låta läsandet vara det enda utrymmet där vi ger plats för negativa känslor”

Samtidigt inser jag att det är helt stört att låta läsandet vara det enda utrymmet vi ger för negativa känslor. Om vi bara bearbetar svårigheter genom att läsa tror jag vi skapar oss ett liv i skuggan av det verkliga livet. Men att läsa kan vara ett kravlöst sätt att närma sig obehag som vi måste ta hand om för att känna oss hela. Läsningen hjälpte mig att ta mig över den där hopplösa våren.

Jag är också säker på att mitt läsande stimulerar min möjlighet att reflektera över mig själv, att det har har höjt min förmåga att få syn på mindre lyckade beteenden. Det är ett nödvändigt steg för att ens vara intresserad av att förändra destruktiva handlingsmönster.

Foto Jenny Danielsbacka
Foto Jenny Danielsbacka

Lina testade läscoaching

Vill du läsa men har svårt att få till vanan? 2020 lanserar Kraft Kulturproduktion en ny tjänst; läscoaching. På samma sätt som du kan boka en personlig tränare på ett gym kan du boka en läs-coach, som hjälper dig att träna upp dina läsmuskler. Under hösten har programmets prövats fram av ett antal personer. En av dem är Lina Bodestad, som driver Normpsykologen. —”Det som varit allra mest värdefullt har dels varit att få skräddarsydda boktips och dels att få reflektera över sig själv som läsare och vad jag uppskattar (eller inte) hos den litteratur jag tar mig an. Att diskutera kring böcker vi båda hade läst var också väldigt givande, som en mini-bokcirkel. Det är roligt att diskutera litteratur med någon som kan gå på djupet så som Karin kan, där det blir mer intellektuellt stimulerande samtal och inte bara ”den boken var jättebra”, säger Lina.

Vem är du?

Jag är först och främst en otroligt nyfiken person, som kan intressera mig för i princip vilket ämne eller vilken berättelse som helst. Har generellt alltid läst mer facklitteratur än skönlitterärt, för att lära mig nya saker. Men har på senare år, mycket tack vare Karin, återupptäckt den skönlitterära läsningen.

Jag är, liksom säkert många andra, expert på att köpa hem böcker, men inte alltid på att ta mig tiden att läsa dem i samma takt. Här har Karins coachning varit jättevärdefull för mig, både att få reflektera över mitt läsande och hitta strategier, men också få rådgivning utifrån min ganska speciella smak vad gäller skönlitteratur.

Vad är skälet till att du valde att bli testperson för läs-coachning?

Jag kom i kontakt med Karin förra året och blev intresserad på hennes arbete med läsning som en rent hälsofrämjande aktivitet. Och, som sagt, eftersom jag är väldigt nyfiken av mig var det inte svårt att tacka ja när hon sökte testpersoner till detta. Jag kände också att jag saknade vägledning för att hitta ”min stil” inom skönlitterära böcker.

Vad har du gillat bäst med coachingen?

Det som varit allra mest värdefullt har dels varit att få skräddarsydda boktips och dels att få reflektera över sig själv som läsare och vad jag uppskattar (eller inte) hos den litteratur jag tar mig an. Att diskutera kring böcker vi båda hade läst var också väldigt givande, som en mini-bokcirkel. Det är roligt att diskutera litteratur med någon som kan gå på djupet så som Karin kan, där det blir mer intellektuellt stimulerande samtal och inte bara ”den boken var jättebra”.

Någon helt oväntad vinst? 

Det var oväntat givande att få reflektera mer detaljerat över vilken typ av skönlitteratur jag gillar och inte, exempelvis hur viktigt själva språket är, om slutet spelar någon roll, vilka teman som intresserar mig mer eller mindre, vilka typer av huvudpersoner jag föredrar, med mera. Mycket av det hade jag aldrig reflekterat över tidigare.

Hur har läsningen påverkat dig? 

Jag började på egen hand att återuppta min skönlitterära läsning för ungefär ett år sedan, mycket tack vare att jag träffat Karin, men läscoachningen gav mig ännu bättre strategier och råd för att komma lägre i min läsning. Jag märker tydligt att skönlitterär läsning är mycket positivt för min mentala hälsa, att jag stressar ner och får ”försvinna in” i en annan värld på ett sätt som ger en välbehövlig paus. Jag blir utmanad och får både tänka och känna när jag läser. Det är verkligen en hälsofrämjande aktivitet för mig och jag känner stor skillnad om jag sitter en stund i soffan med en fysisk bok, jämfört med om jag scrollar på mobilen.

Skulle du kunna tänka dig att betala för tjänsten?

Jag skulle verkligen kunna tänka mig att betala för tjänsten, framför allt nu i efterhand när jag har en tydligare bild av vad den innehöll och vad den gav mig. Vi träffades tre gånger ungefär en timme per gång. Jag hade gärna betalat minst 1200 SEK per timme för en sådan tjänst. 

9 februari: workshop i läsning och compassion i Göteborg

Photo by Thought Catalog on Unsplash

Karin Eggert Kraft från Kraft Kulturproduktion och Bente Gabrielsson från House of Wellness kommer att ha en workshop 9 februari på Göteborgs Litteraturhus där de använder de goda berättelserna och modern hjärnforskning till stresshantering och personlig utveckling.

Förutom att god litteratur är sitt eget mål och glädje, kan den vara hjälpsam i personlig utveckling, stressreducering och utvecklande av din kreativitet.

Både Karin och Bente är övertygade om kraften i läsning och vänligheten i compassion är två användbara nycklar för att hantera den moderna tidens stora flöden.

Under dagen läser vi texter av bland annat Tove Janson, som därefter kopplas till hur du med hjälp av Self compassion – självmedkänsla kan reducera din stress och därmed komma åt de djupare lagren av din visdom.

Workshopen blir en blandning av:
– Läsning 2-3 intressanta texter som vi därefter diskuterar tillsammans
– Kortare föredrag om hur hjärnan fungerar och varför Compassion är ett effektivt verktyg
– Enklare övningar i mindfulness som är lätta att tillämpa i vardagen.

Anmälan via mejl: Bente@houseofwellness.se, karin@kraftkulturproduktion.se

Kostnader

800 kronor (200 kronor i anmälningsavgift, resterande 600 kronor betalas senaste 7 dagar innan kursen)
Kaffe, te och dricka ingår

Lunch går vi ut och äter tillsammans för den som vill.

Ny läsvana 2020? Några tips..

Photo by Anthony Tran on Unsplash

Om du läser en kvart varje dag så innebär det att du läst ungefär 3650 sidor på ett år. Det är ungefär 12 böcker. Om du är intresserad av att läsa så är det väl inte vara så svårt att klara av? Alla har väl en kvart till övers? Svaret är att det som verkar vara lätt kan vara svårt, eftersom vi just utgår ifrån att det ska vara lätt.

En ny vana måste i någon mån bråka sig fram och ta plats från de vanor och ovanor som för tillfället regerar över din vardag. Är du inte van att läsa kan det vara extra kruxigt att uppnå den koncentration krävs.

Något enklare blir det om du räknar med att det blir svårt, att det kommer bakslag. Tänk inte bakslagen som misslyckande, se det som en plan som du behöver korrigera. Om du skuldbelägger dig riskerar det att sänka dig. Det hjälper dig inte att komma på banan, snarare tvärtom.

Här kommer några tips på hur du får till en bra läsvana:

Räkna med att det blir en kamp

Var beredd på att det tar tid. När vanan väl sitter går det automatiskt. Det är ditt du ska. Ha målet i sikte. 

Börja varje lässtund med att lugna ner dig ett par minuter

Att sätta sig ner och läsa direkt efter en splittrad upplevelse kan göra det är svårt att förstå vad du läser. Det blir meningslöst. Börja lässtunden med en 2 minuters meditation eller andningsövning för att skaffa fokus. En övning är att andas sakta och hålla andan så länge du orkar på både in och utandningen. En enkel meditation är att andas lugnt och tänka 1 på inandningen och 2 på utandningen. 

Sätt ihop läsningen med en redan existerande vana

Om du lägger din läsvana till en redan existerande vana så kan det vara en genväg.Kanske när du dricker ditt morgonkaffe? När du åker buss? Innan du går och lägger dig? När du sitter på toan?

Förstärk läsupplevelsen med något annat

Sätt ihop lästunden med något som redan är favorit för dig; fåtöljen, teet, kaffet chokladbiten. 

Ha ett par böcker att välja mellan

Vissa dagar kanske du inte orkar läsa den tjocka romanen. Se till att ha andra böcker till hands.Kanske en seriebok? En konstbok? Det hjälper dig att odla fram vanan.

Gör sista timmarna på dygnet skärmfria

Använd en kvart av den tiden till att läsa

Inför 2020 önskar jag mig fler öppna konflikter

Photo by Richard Lee on Unsplash

När ett perspektiv dominerar på bekostnad av ett annat finns det alltid en underliggande konflikt, som när som helst kan flamma upp till en öppen konflikt. Det var som hände 2018 när Me too fick genomslag, tolv år efter att den amerikanska kvinnorättsaktivisten Tartana Burke startat rörelsen. 

Jag tänker på det när jag läser Det kommer aldrig vara över för mig av Mhairi McFarlane. Det är en rolig och romantisk chic lit med ett Me too-tema. Jag tror inte jag överdriver när jag påstår att ett sådant tema vore omöjligt i en chick lit roman innan hösten 2018. Även om Me too fortfarande har sina belackare, sina bekymmer, så har det blivit färre som avfärdar det som tokfeminism. Idag undras det väl mest om hur det här kunde pågå så länge. 

”Att ifrågasätta maktperspektiv innebär alltid någon form av fara”. 

Svaret på den frågan måste vara att innan Me toos genomslag var det inte tillräckligt många som tyckte att de utnyttjade kvinnornas perspektiv var intressant, eftersom det stred emot mot den dominerande berättelsen om framgångsrika män. Att ifrågasätta maktperspektiv innebär alltid någon form av fara. 

Ett annat tydligt exempel på perspektivskifte är miljörörelsen, som idag som så gott som hela den etablerade makten påstår sig stödja. För inte så länge sedan förlöjligades de ofta som miljömuppar. 

Även om vi inte alla är ämnade för att gå i framkant för att förändra synen på världen kan vi träna oss i att se tillvaron från olika perspektiv, eftersom det förbättrar våra möjligheter att förstå”.

Även om vi inte alla är ämnade för att gå i framkant för att förändra synen på världen kan vi träna oss i att se tillvaron från olika perspektiv, eftersom det förbättrar våra möjligheter att förstå. Det är en förmåga vi behöver när vi ska lösa problem eller förstå andra människor. Så fort ett perspektiv dominerar på bekostnad av några andras så finns det en konflikt, öppen eller dold.

När vi läser stärker vi vår förmåga att se saker från olika håll. Vi lämnar vår egen verklighet för en stund för att kliva in i andras tankevärldar. Som Peter Høeg sa på Babel; hans vän hade berättat att hon gillade romaner för att en kunde flytta in i dem under en vecka. 

Läsa för att finna ensamhet

”En boning i sej själv det måste man ha” -Ola Magnell

Photo by Maria Teneva on Unsplash

Vissa människor kan ibland verka vara desamma oavsett hur lång tid man känt dem eller vad de än går igenom. Men ingen människa kan lyftas ut från sitt sammanhang. Medan tiden går påverkas både din egen och andras blick på vem du är, även om snedbenan och åsikterna är desamma år efter år. Så oavsett om vi är medvetna om det eller inte, så förändras vi oupphörligt eftersom världen ständigt är i rörelse.

Att vi förändras kan vi bli varse om när vi läser om våra favoritböcker. Vi upptäcker nya saker eller fäster oss vid annat än vi gjorde vid förra läsningen. En besökare på biblioteket berättade att han gillade att följa författarskap och läsa alla författarens böcker två gånger. Vid första läsningen var han intresserad av att se ifall författaren omvärderade något under sitt författarskap. Andra gången för att ta reda på ifall han som läsare hade omvärderat något sen förra läsningen.

”Vi kan inte veta vilka erfarenheter och insikter livet kommer att ge oss, för då hade vi redan varit i framtiden”

Hur ska vi göra för att få kontroll på vår egen förändring? Svaret är att det inte går, eftersom livet i högre eller mindre grad alltid är oförutsägbart. Vi kan inte veta vilka erfarenheter och insikter livet kommer att ge oss, för då hade vi redan varit i framtiden. 

Vad vi kan göra är att skaffa oss mentala krockkuddar, inte för att gå oskadda genom livet, utan för att klara oss. En sådan kudde är att ha pålitliga vänner. En annan att odla sin ensamhet. Det är i sällskapet med oss själva som vi kan lära oss att lyssna på vår egen röst, formulera vilka vi är, bygga upp vår integritet och riktning. En ensamhet som ändå kan kännas farlig att närma sig. Du måste stå för din egen underhållning och klara av att inte få bekräftelse av andra. Men det ger en möjlighet att komma på vad du vill eller inte, vad du håller med om eller inte.

Att söka ensamhet för att få kontroll över sin förändring är förstås joxigare än att bara följa med. Det kan kännas farligt, men oftast är det falskt larm. När vi bottnar i oss själva så skapar det en trygghet som  brukar upplevas som positiv.  Jag tror att vi alla har setts och glatts åt andra som gått igenom en förändring. I den där känslan av att någon kommit ut ur sig själv, 

Befinner du dig i en miljö där en sådan förändring inte uppskattas så är det nog en bra idé att försöka ta dig därifrån. Spring!

Ändå innebär alla förändringar någon form av kris. Det kan vara små saker som gör att du känner dig vilsen i nya vanor. Det kan vara lika jobbigt när folk uppmärksamma ens förändring och påtalar detta som när folk inte lägger märke till att något hänt. Även detta är ett skäl till att söka din egen ensamhet, så att du kan hitta styrkan i din egen bekräftelse. Känna efter vilka du vill vara med.

”Det är allas våra unika röster som bygger en begriplighet för världen, som gör pusslet lite tydligare och formar världen i ständig förnyelse” 

Det kan låta extremt anspråksfullt för den som är inte van att ta sig själv på stort allvar. Men jag tror att botemedlet för den här världen är att förstå att alla människor är viktiga. Vi har alla utgångspunkter och erfarenheter som är unika. Vågar vi lita på vår egen viktighet så kan vi bättre orka leva upp till att alla andra är viktiga. Det är allas våra unika röster som bygger en begriplighet för världen, som gör pusslet lite tydligare och formar världen i ständig förnyelse. 

Att läsa ger möjlighet att dra sig undan från världen och odla sin ensamhet. Under läsandet kan en tänka och känna hur som helst om de en läser om utan att det behöver påverka.  På så sätt kan vi få bättre kontakt med våra känslor. Undersöka världen från andra perspektiv och hitta nya sätt att uttrycka oss på. Att läsa kan hjälpa dig att få kontroll på din förändring, vem du vill vara och hur du förtillfället vill se världen. 

”Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr” – Karin Boye

Du kan aldrig vara amatör i livet

En amatörs betraktelser

Photo by Maura Silva on Unsplash

Amatörer i livet kan vi aldrig vara. Att vi blivit till visar att vi har en stark rörelse för att få leva. Om vi är proffs så handlar det mer om innehåll, själva kulturen vi finns i, än livskraften som ordnat så vi blivit till. Alla vi som lever har stridit för att komma till. 

När jag skriver att jag är amatör menar jag att jag inte har några akademiska poäng eller några andra kurser i hur en tar sig igenom det ena eller andra. Men genom har jag kommit. Själv skulle jag säga att det beror på att jag varit tvungen, fast det egentliga svaret är nog att jag kunnat. För vem är jag att veta om andras mentala möjligheter? 

Reträtt

Photo by Stijn Swinnen on Unsplash

När jag är inne i perioder då jag mår sämre brukar jag ordna så jag får tid för mig själv. Jag liknar det vid en reträtt. Reträtt är en militär manöver då armen rör sig bort från fienden. Den är till skillnad från flykten organiserad. Orsaker till en reträtt kan vara många; för att vinna tid, få ett bättre utgångsläge eller undvika att trappa upp en konflikt. De fiender jag slåss emot är de jag har i mig själv. När jag drar mig tillbaka är det för att skapa fred med mig själv. Utan en reträtt har jag ingen möjlighet att låta den starke inom mig träda fram.

Organiseringen av mina reträtter är morgonrutinen. Jag läser en kvart varje morgon samt tränar yoga. Rutiner som tar 30 minuter men som rustar mig inför livet, göder det starka inom mig. 

Inre konflikt

Förutom att läsningen är stressreducerande och verklighetsflykt tillåter den också den tråkiga, deprimerade eller ledsna personen inom mig att ta plats. För att en person i en bok ska fånga vårt intresse, måste den ha en inre konflikt, annars är den inte trovärdig. En polis i en deckare kan inte vara en perfekt människa om det ska vara intressant att följa hen. Robin Hood är både hjälte och tjuv. Raskolinkov i Brott och straff är någon vi våndas med och vill skydda, trots att han är en mördare. 

Konstigt nog är det ofta tvärtom när vi tänker på oss själva. Våra inre konflikter får oss emellanåt att känna oss tvivelaktiga, känna oss som fejk. När vi läser om någon annans inre konflikter kan vi leva ut och på så sätt skaffa oss bättre strategier för våra egna mentala resurser. Bli lite mer tillfreds med svårigheten i att vara människa. 

Yogan gör jag för att allt som vi upplever i världen sätter sig i kroppen. Att röra sig på ett oväntat sätt tror jag att bidrar till att förändra vårt mentala tillstånd. På samma sätt använder barnen leken. Men vi vuxna leker ju vanligtvis inte till vardags, så då får vi hitta på något annat. 

Varför läsning kommer bli nästa trend

Foto Sofia Åberg

Jag är övertygad om att läsning kommer bli nästa stor trend. Här förklarar jag varför.

  • Skärm-mättnad. Föräldrarna i Silicon Valley begränsar sina barns skärmtid. Jag tror att detta ger en fingervisning om att allt för mycket skärmtid i framtiden kommer att ses som i töntigt. Men behovet av att stimulans från något annat än det vi har IRL har ökat med hjälp skärmarna. När folk får moralpanik över sitt skärmanvändande kommer de ha massor av tid över till läsning.
  • Trender visar på en längtan efter det genuina. Autenticitet och genuinitet är ord som närmast blivit religiösa. Idag odlas Gustav Vasa-skägg, bakas surdegsbröd stoppas korv och sovs under bar himmel. Är det inte sannolikt att nästa trend kommer bli läsning? En återgång till de gamla skrifterna?
  • Allt mer forskning som påvisar läsningens fördelar. Dagens människor är inriktade på resultat. Visst kommer denna forskning öka intresset för läsning?
  • En allt mer komplicerad värld kräver fantasi, analys och verklighetsflykt. Det är inget påhitt att läsning stimulerar din fantasi och forskning visar också att det är ett överlägset sätt att skapa förmåga till djupanalys. Den komplicerade världen vill vi också fly ifrån. Läsning kan fungera som verklighetsflykt samtidigt som den kan hjälpa oss att analysera och hantera verkligheten.
  • Miljövänligt. Böcker är papper, men de går att återanvända. Bokläsare i alla tider och alla länder går i framkant i den cirkulära ekonomin.
  • Allt bättre tv-serier skapar intresse för episka berättelser. Många menar att tv-serier är ett hot mot bokläsande. Jag menar precis tvärtom. De många högkvalitativa tv-serier som nu finns tror jag absolut skapar ett intresse för läsande och berättelser i olika format.
  • Stimulerande. Det är kul att läsa.