Måste du göra något, kan du inte bara vara?” hände det att min mamma sa till mig när hon drösade ner i fåtöljen efter en dag av fullständig hyperaktivitet. 

Även om hon bara lyckades leva upp till sitt eget motto när hon var helt slut, så fanns det något där som tilltalar en modern psykologiskt orienterad mänska. Vi ska älska våra barn för vad de är, inte för vad de presterar. Trots att vi vet detta, är samhället precis tvärtom.

Många är slavar under en idé som de inte ens reflekterat över och som går ut på att bygga en livsstil, att vara någon, för sig själv och för andra, genom sitt sätt att leva. Ett behov som till stor del ägs av företag som vill tjäna pengar på oss. 

Vi kan gå runt i ett köpcentrum och irritera oss över de försäljare som försöker tjata till sig vår tid för att sälja in sina varor. Men de här livsstilskoncepten saluförs varje dag så gott som överallt som om det vore det viktigaste vi har att leva för. Det var många som klagade på 1970-talets barnprogram med socialistiska budskap, där exempelvis Ville, Valle och Viktor la beslag på svarta pengar för att skapa fler daghemsplatser. Men jag har aldrig hört någon kritisk granskning av dagens livsstilsprogram för barn som Fixa Bröllopet, Fixa rummet och Fixa stilen

Så vad är problemet undrar ni nu? Ett är att vi lever i ett samhälle med allt större klyftor. Det är många som inte kan spegla sig i de här bilderna som ständigt exponeras, som varken har tid, ork eller pengar. Att kunna spegla sig handlar om så mycket mer än att IKEA marknadsför sig med ett mångfaldskoncept

Att kunna spegla sig handlar om så mycket mer än att IKEA marknadsför sig med ett mångfaldskoncept. 

I mitt eget liv har jag med stor regelbundenhet valt bort bra inkomst för att göra annat, vilket jag är nöjd över. Men när man är där som jag varit så kan det vara särskilt häpnadsväckande i alla de sammanhang jag hamnat i där folk i stort sett inte pratar om något annat än konsumtion. Trots att jag är vit, hyfsat välutbildad medelklass som bor i ett attraktivt bostadsområde har jag känt mig helt förfrämligad i de här samtalen. Undra hur det är för någon helt annan. Ja de blir inte inbjudna. Eftersom det som vi anses ha gemensamt oftast utgår ifrån vad vi konsumerar.

Men det största problemet är kanske ändå budskapet som det här tänket ger till våra barn, att en människas värde ligger i att göra mer än vara. Det rimmar illa med idén om alla människors lika värde. 

En fritid som vi oreflekterat och omedvetet sålt till behov som någon skapat för att tjäna pengar på gör oss varken piggare eller smartare. 

En bra sak att göra när man är ledig är att sitta glo. Det kan vara ett sätt att komma ikapp oss själva och skapa nödvändig självständighet, för att inte duka under för en massa dumheter. 

Karin

.