Inkluderande samtal

Image by John Hain from Pixabay

2015 skrev Felicia Feldt krönikan Samtal utan en enda fråga som handlade om hur samtal kan se ut i vår tid. Många pratar oavbrutet om sig själva utan att vara intresserad av den de pratar med. För mig blev den här krönikan en befrielse, ett slags upprättelse för vad jag sett under många år. Vad är det som hänt med samtalen i vår tid och hur skapar vi förståelse för varandra när folk hellre pratar än lyssnar?

Kanske har det med ålder att göra, att folk etablerar sig och blir en större del av ett rigid etablissemang. Eller också har det med varumärkesgrejen att göra, att vi alla är våra egna varumärken och något vi ska saluföra i de mest oväntade sammanhang.  Det händer något med mig under de här stunderna då jag får lyssna men inget säga. Jag blir osynlig och borttappad även för mig själv. Känslan är att vem som helst annan kunde ha suttit där och lyssnat och tagit emot, för det är inte mottagaren som är viktig, utan sändaren. I kommentarsfältet till Feldts krönika hittade jag förutom alla de som kände igen sig de mest häpnadsväckande åsikter. (kommentarer som tyvärr inte längre går att se) Från rena personangrepp till åsikter om att det är oartigt att ställa frågor om andras liv.

   Men måste vi verkligen prata om oss själva? Kan vi inte prata om något större?

När vi läser böcker utvecklar vi vår inlevelseförmåga. På så sätt blir det enklare för oss att förstå andra människor. Med tanke på att de här monologliknande samtalen, mångas okuvade drift att vara sin egen Hamlet, skulle en kunna dra slutsatsen att allt fler har en sviktande inlevelseförmåga. Tappar vi den helt blir vi isolerade i oss själva och när det sker förlorar vi en viktig del av vårt sammanhang; nämligen andra människors erfarenheter.

För bra samtal där alla kan vara med måste vi välja ämnen där alla känner sig inkluderade.

Om du kommer till en fest där de andra pratar om något du inte har någon erfarenhet av så känner dig förmodligen ganska överflödig och i värsta fall för minskad. Du går troligtvis aldrig mer på fest med de människorna. På en arbetsplats där du inte har särskilt mycket gemensamt med dina kollegor är det inte lika lätt att lämna. Men även på en arbetsplats är nyckeln till bra samarbeten att vi förstår varandra. Förståelsen bygger vi genom samtal. Bra samarbeten är en förutsättning för bra resultat.

En bokcirkel på jobbet kan vara ett sätt att lära känna varandra bättre och ett led i att skapa en bra arbetsmiljö. Vitsen med att låta någon utomstående leda ett sådant samtal är attde invanda hierarkierna kan sättas ur spel och någon som vanligtvis inte lyssnas på kan få sin röst hörd. Det ger också en möjlighet ge vår syn på svåra saker utan att utelämna sig själv.

Det finns olika modeller för en sådan cirkel. Det enklaste är högläsning av en novell på plats, som ni sedan diskuterar. Hör av er till mig om ni vill ordna en bokcirkel på jobbet, så hittar vi en form som passar din arbetsplats.

Karin : karin@kraftkulturproduktion.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *